Har precis cyklat till bussen. Är försoven. Jag bytte bort mina två första jobbtimmar till förmån för sovmorgon. Det tar på krafterna. Men kroppen ville sova otroligt mycket neråt vad jag ville. Eller än vad den fick i alla fall. Så, jag försov mig. Lite.
Åh vad jag längtar till att träna. Det har fallit mellan stolarna totalt. inte fe att jag vill. npgonstans handlar det ju bara on prioriteringar. Och jag har prioriterat sömntimmar. Typ 4-6 per natt. Vilket är långt ifrån vad min hjärna och kropp behöver för att go around.
Att sitta vid ett skrivbord är kroppen inte gjord för. Alls!
