Rastar mig själv lite för att hålla igång hjärnan. Har haft mycket intervjuer idag, fullt ös medvetslös. Rösten har mer än gett upp. Torr som ett paket havregryn och öm i halsen. Färdriggnällt. Orkar snart dra mig hemåt. Snart.
Nu ska jag berätta en kul sak. Idag kommer Henke hem. Har inte träffat honom på två veckor. Inte kul. Men desto mer längtar jag. Fint att man kan vara kärare än någonsin efter så lång tid.